Sjukhustung vård, brist på sjuksköterskor på äldreboenden och återgång till gamla arbetssätt kan vara orsaker till att äldreomsorgen inte varit motståndskraftig under coronakrisen.

Målet var att skydda de äldre. Men, hittills har över 4 000 personer avlidit. Socialstyrelsens statistik över dödsfall visar att personer över 70 år drabbats hårdast av covid-19. Hälften av dödsfallen bland de äldre har skett på särskilda boenden.

Brist på skyddsutrustning på äldreboenden, svårigheter att isolera demenssjuka, att Sverige har för många kommuner och för många fristående aktörer har nämnts som möjliga förklaringar till varför äldreomsorgen inte varit motståndskraftig emot cronasmittan.

Jämförelser med andra länder i norden visar att många av de som avlidit av smittan fått den på äldreboenden. I Norge, Danmark och Finland är dödsfallen i covid-19 mycket färre än i Sverige. Men en hög andel av de avlidna har även där bott på äldreboenden.

En orsak till att Sverige har fler antal döda kan bero på att regeringen var sent ute med att införa ett besöksförbud inom äldreomsorgen, samt att regeringen till skillnad från andra länder valt en mjukare isoleringslinje baserat på frivillighet.

Sverige har en sjukhustung vård

Ytterligare en orsak till att äldreomsorgen inte lyckats vara motståndskraftig emot smittan kan vara att Sverige till skillnad från andra nordiska länder har en sjukhustung vård, samt att för få sjuksköterskor jobbar inom äldreomsorgen.

Att Sverige har en sjukhustung vårdorganisation är inte en nyhet. Hösten 2019 tog socialminister Lena Hallengren emot slutbetänkandet av utredningen Styrning för en mer jämlik vård, av utredaren Göran Stiernstedt. Utredningen konstaterar att Sverige har en sjukhustung struktur. Den nära vården har inte förutsättningar att klara av första linjens vård, samt har begränsade funktioner att koordinera vården.

– Det finns inget land som har så liten del av läkarkåren i primärvården som Sverige har, så vi har ett väldigt sjukhustungt system. Och jämför man med andra sjukhus i Norden så har de svenska sjukhusen fler läkare, sa Göran Stiernstedt till Sveriges radio i höstas i samband med när utredningen skulle presenteras.

Hans Winberg, VD för tankesmedjan Leading Healthcare är inne på samma spår. Samt, säger att myndigheter och vården genom att gå in i krisläge vänt tillbaka till kända arbetssätt som i det här läget inte varit ändamålsenlig. När Socialstyrelsen tog ansvaret för att säkerställa skyddsmaterial gjordes stora insatser för att säkerställa skyddsmaterial till sjukhusen. Men, den nära vården och äldreomsorgen glömdes bort, säger Hans Winberg till 08-nytt.

För få sjuksköterskor inom äldreomsorgen

Ungefär var femte medarbetare på äldreboenden i Norge är en sjuksköterska, medan det i Sverige bara är femtonde eller tjugonde. Vårdförbundet vill att regeringen och landets kommuner ska höja kompetensen inom äldreomsorgen. Bland annat genom att det anställs fler sjuksköterskor inom äldreomsorgen, att ställningen för Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska stärkas och att antalet specialistsjuksköterskor inom äldrevård och distriktssköterskor inom äldreomsorgen ska öka.