Krönika av redaktören. När ansedda Newsweek rankar världens 100 bästa sjukhus kvalar två svenska sjukhus in på listan – Karolinska på plats 10 och Akademiska sjukhuset i Uppsala på plats 48.

Rankningen omfattar ett 20-tal länder och bygger på en sammanvägning av patientrapporterade upplevelser, medicinska resultat och rekommendationer från läkare, annan vårdpersonal och chefer i sjukvården. 10 000-tals anställda i de aktuella länderna har svarat på frågor online. Nya Karolinska sjukhuset (NKS) rankas också som nummer tre i Europa och högst i Norden.

Men låt oss backa tillbaka bandet. Bevakningen av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna saknar motstycke i Sverige. Och det är inte konstigt. Bygget, finansieringen och igångsättandet av det nya sjukhuset har kantats med problem. Under samma tid har sjukvården i Stockholm genomgått en större förändring. Allt mer vård ska flyttas ut från de stora sjukhusen till primärvård och till de nya närakuterna. Varselbeskeden i höstas (som i många fall avseende vårdpersonalen dragits tillbaka) har inte gjort situationen enklare. Dessutom har det i medierapporteringen och av politiska motståndare framkommit lögner om kostnaden för Nya Karolinska (NKS). Sammantaget har skildringarna skapat en bild av att hela sjukvården i Stockholms län är i kaos.

För övrigt har det hänt en del sedan hösten 2019, när Danderyds sjukhus, Karolinska Sjukhuset och Södersjukhuset (Sös) meddelade om de stora varslen. Karolinska sjukhuset har minskat antalet varsel av sjukvårdspersonal. Inga läkare, sjuksköterskor eller undersjuksköterskor kommer att sägas upp på Danderyds Sjukhus. Södersjukhuset (Sös) kommer inte säga upp vårdpersonal.

Politiker är självkritiska till OPS-lösningen

Nya Karolinska finansieras genom ett så kallat OPS-avtal (Offentlig-Privat-Samverkan) I ett OPS-avtal är den offentliga sektorn beställare och en privat part utförare. Socialdemokraterna var inledningsvis kritiska mot OPS-lösningen och avtalet med Skanska. Men i slutändan fattades beslutet om Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i total politisk enighet. Socialdemokraternas dåvarande oppositionslandstingsråd Ilja Batljan tog initiativ till att få ned kostnaden för NKS. Samt, slog sig för bröstet att alla tillsammans har bidragit till en svensk modell av OPS. Sedan dess har både socialdemokrater och moderater varit kritiska till själva OPS-lösningen och att Skanska var den enda anbudsgivaren. Finansregionrådet Irene Svenonius (M) riktade i december 2016 en känga till OPS-avtalet, samt till de egna politikerna. Innan hon ens hade tillträtt.

”Om jag hade varit med från början hade jag gjort ett annat upplägg. När man genomförde OPS-upphandlingen och bara fick in ett anbud så hade jag gjort halt och gjort ett omtag för att vara säker på att priset var det rätta. Den här typen av stora investeringar måste man vara extra noggrann med, det hade krävts mer än ett anbud” – Irene Svenonius till SvD.

Kostnaden

Det har spridits uppgifter om att bygget av Nya Karolinska sjukhuset (NKS) kostat 61 miljarder kronor. Samt, att det är världens dyraste sjukhus. Kostnaden för byggnation och utrustning (medicinskteknisk utrustning, möbler och IT) är 22,8 miljarder kronor. De 61 miljarder (som i själva verket är 57 miljarder kronor eftersom Irene Svenonius drog igång ett arbete med att pressa ned kostnaderna) inkluderar drift och underhåll av sjukhus, samt varutransporter för perioden 2016-2040.

NKS kostnader
Byggnation: 14,6 miljarder kronor.
Medicinteknisk utrustning och vårdplatser: 8,9 miljarder kronor.
Drift, underhåll, städ och räntor 2016-2040: 33,5 miljarder kronor.

Hur är det med uppgiften om att Nya Karolinska (NKS) är världens dyraste sjukhus? Nej. sjukhuset är inte världens dyraste sjukhus. För att komma till den slutsatsen måste man medvetet vara ohederlig. De sjukhus som NKS jämförs med är mycket mindre, samt har inte samma krav på hållbarhet och flexibilitet. Dessutom är de jämförelsesjukhusen byggda med en förväntad livslängd på 20-30 år. NKS har en förväntad livslängd på cirka 70 år. Om man utgår utifrån kvadratmeterpris är t.ex. byggandet av sjukhus (som inte alls ska hålla lika hög standard som NKS) dyrare i Sörmland.

En läxa för framtiden

Kunde kostnaden för att bygga NKS varit lägre? Kunde kostnaden för drift och underhåll varit lägre? Sannolikt. Borde politikerna tänkt ytterligare ett varv när det endast fanns ett anbud? Ja. I denna aspekt förtjänar Ilja Batljan (S) och Irene Svenonius (M) en eloge. Båda har agerat för att pressa ned kostnaderna. Men, i den stora debatten om NKS och framför allt debatten om kostnaderna för sjukhuset tycker jag det viktigt att hålla sig till fakta. Och inte sprida myter.

Stockholm i topp när det gäller vårdtillgänglighet

Vården i Stockholm (och Sverige i stort) har sina problem. Arbetsmiljön kan bli bättre. En bättre arbetsmiljö skapar förutsättningar för sjukvården att både behålla och locka ny sjukvårdspersonal. Vilket i sin tur kan förbättra tillgängligheten ytterligare. Men vården i Stockholm befinner sig inte i fritt fall. 08-nytts artiklar om sjukvården i länet visar att vården i Stockholm inte befinner sig i kaos. Region Stockholm är bäst i Sverige på vårdtillgänglighet, en majoritet av patienterna är nöjda och trycket på akutmottagningarna har minskat med 18 procent de senaste åren.

Karolinska kapar vårdköer

När det gäller Nya Karolinska så har läkare, sjuksköterskor, undersjuksköterskor och sjukhusledning gjort ett formidabelt arbete för att kapa vårdköerna. Sjukhuset har lyckats kapa köerna till canceroperationerna, hjärtpatienter får operation direkt och med hjälp av nya arbetssätt inom strokevården har sjukhuset kraftigt minskat behandlingstiden för så kallad trombektomi. Att Nya Karolinska (NKS) rankas som världens 10:e bästa sjukhus är med andra ord ingen slump. Det är framsteg vi bör vara stolta över.

Jag kommer att fortsätta granska och analysera läget i stockholmsvården. Eftersom det finns så mycket att skriva om. Uppmaning till sjukhusledning och vårdpersonal: Skicka gärna ett mail till mig om du vill att jag ska göra ett verksamhetsbesök.