Debattartikel: Ekonomin är i ett akut läge. Företag har gått i konkurs och antalet varsel har ökat. Staten kan dämpa fallet, men risken är stor att vi i framtiden får betala priset för felaktiga insatser. Därför är det viktigt att fokus ligger på sänkta skatter för företagen, samt att utlåning och stöd nu görs utan statligt övertagande av företag.

Coronakrisen har slagit till med full kraft. Många företag riskerar att gå i konkurs. Företagen behöver få tillskott av kapital på bred front för att kunna överleva. När väl krisen är över så måste vi ha en stark produktionskapacitet kvar. Permanent minskad BNP riskerar att inträffa om inte staten griper in tydligare.

Ett bra förslag är att staten bör ta bort skatter och avgifter under en period. Några sådana förslag har också lagts av regeringen, men det behövs mer. Det handlar inte om att subventionera bolag utan det handlar om att vi måste behålla Sveriges produktionskapacitet. Många företag kommer oavsett gå under, men de som har en bra balansräkning från början och ett bra värdeskapande får då bättre möjligheter att överleva.

Arbetslinjen måste upprätthållas

En höjning av a-kassan och liberalisering av medlemsvillkor är fel. Att få huset försäkrat när det brinner är varken rimligt eller rätt.  När perioden går ut vid årets slut kommer regeringen att vara under våldsamt tryck att permanenta ökningen. Redan nu har Stefan Löfven öppnat för det. Det kommer på sikt att leda till en sämre arbetsmarknad med minskad efterfrågan på arbete. Arbetslinjen måste upprätthållas.

Skatteunderlaget i kommunerna kommer falla radikalt. Det från utgångspunkten att vi har den lägsta ekonomiska tillväxten i Europa. Kommunerna är ineffektiva och det här kan skynda på en önskad effektiviseringsutveckling. Däremot lär ett visst stöd från staten behövas eftersom kommunerna annars kommer fördjupa konjunkturnedgången med nya varsel. Under 90-talskrisen införde dåvarande regering ett förbud mot skattehöjningar. Det bör övervägas redan nu.

Tidigarelägg investeringar

Staten borde också öka investeringarna i lönsam infrastruktur för att möta den minskande efterfrågan i privat sektor. Det är bättre att pengar går till investeringar i stället för bidrag. Infrastruktur är inte heller bara vägar och järnvägar, utan det innefattar även utbildningar, IT-lösningar med mera. Det handlar inte om att utöka kostnaderna för det offentliga genom att göra investeringar som annars inte skulle göras, utan att tidigarelägga investeringar som planerats på sikt.

Många företag kommer behöva eget kapital för att kunna överleva. Det är rimligt att staten har en roll att spela. Det kan dock lätt bli en våg av statligt övertagande av näringslivet. Investeringarna bör göras med en tydlig tidshorisont och staten bör inte ha ett strategiskt inflytande över bolagen.

Olika förslag som hittills har lagts fram är mycket detaljerade och reglerande i sin utformning. Det är fel väg att gå. Just nu behöver vi mer än någonsin ett fritt näringsliv som kan optimera sin kapacitet och allokera kapital effektivt.

Staten är stark och vi har resurser att agera. Just nu pågår en överbudspolitik där alla har pengar till allt. Det vi ser just nu är i stora delar inte en optimal överbryggningspolitik. Alla pengar staten spenderar nu kommer vi vara tvungna att betala tillbaka genom höjda skatter och besparingar. Om resurserna investeras fel nu så blir det ineffektivt och det blir tungt att betala tillbaka skulderna i kommande decennium.

Daniel Källenfors (M), kommunstyrelsens ordförande på Lidingö

Foto: Therese Andersson