Det finns en överhängande risk för otäcka överraskningar om redan dyra projekt, exempelvis höghastighetsbanorna, sväller ytterligare i kostnad.
För några veckor sedan presenterade regeringen sin infrastrukturproposition. Kortfattat innebär det att anslagen för perioden 2022-2033 beräknas ligga på 799 miljarder kronor, exklusive avgifter. Enligt regeringen är den senaste propositionen den största ramen någonsin. Men, om man kollar bakåt i tiden så har varje proposition varit den högsta ekonomiska ramen någonsin. Det är med andra ord regel än undantag att ramarna ökar för varje ny infrastrukturproposition. Oklarheten att regeringen ännu inte namngett projekt har mött kritik från lokalpolitiker runtom i landet. Det finns även kritik mot att regeringens planer att bygga höghastighetståg riskerar att tränga undan viktiga regionala satsningar.
Jag har svårt att se att Stockholms redan för låga andel av investeringarna i infrastruktur kommer att öka, de nya satsningarna verkar hamna på andra ställen, säger Gustav Hemming (C), samhällsplanerningsregionråd i Stockholm till DN. Moderaterna i Alingsås är inne på samma spår. På GP-debatt skriver företrädarna Alexander Abenius och Viktor Lundblad att regeringen i sin proposition inte nämner viktiga investeringar i västsverige. Även Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) är väldigt kritisk. På Facebook skriver han att det saknas miljarder i regeringens proposition för att jobba ikapp dagens växande underhållsskuld och att höghastighetsbanorna kan bli en gökunge som kan tränga undan andra satsningar.
Kritik från näringslivet
Det är inte bara riks- och lokalpolitiker som är kritiska. I Norrbotten har politiken och näringslivet gått samman och riktar skarp kritik mot att det saknas besked om pengar till nya isbrytare. Stockholms Handelskammare varnar för att det saknas cirka 60 miljarder kronor i regeringens proposition för att finansiera de tidigare utlovade satsningarna. Enligt Handelskammaren efterfrågade Trafikverket finansiering i 2017 års penningvärde, men regeringens proposition utgår ifrån 2021 års värde. Det innebär ett stort gap.
Det finns skäl att oroa sig, för redan i dag räcker inte pengarna till alla objekt. Det finns en överhängande risk för otäcka överraskningar om redan dyra projekt, exempelvis höghastighetsbanorna, sväller ytterligare i kostnad, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare
